Jag kommer ihåg att jag som liten blev observerad av nyfikna vuxna när jag försökte laga till någon maträtt. Redan på den nivån hade jag en stark önskan om att presentera allt på ett färgstarkt sätt, kanske beror det på min artistiska ådra eller så beror det helt enkelt på att jag avskyr färglösa rätter utan någon känsla.

Hursomhelst så har det gått många år sen jag gjorde min första risotto. Jag var bara fyra år gammal!

Jag kommer ihåg med vilket tålamod min mamma och alla andra i min omgivning som ragade mat svarade på alla mina banala frågor om hur man tillagade en viss rätt. Men det är också sant att det här karaktärsdraget hos mig, att vara nyfiken som ett barn, har hjälpt mig att förbättra mina kulinariska kunskaper.

Idag, efter flera års erfarenhet från hotelvärlden och köksvärlden kan jag säga en sak med säkerhet_ det finns ingen gräns för föbättring. Jag älskar det traditionella köket men samtidigt använder jag mig av det moderna köket och moder teknologi. Oftast går de hand i hand men resultatet blir alltid en delikat meny.

Som alla har jag mina förkärlek, hursom så försöker jag alltid att få fram den bästa smaken och därmed det bästa resultatet.

Jag är född vid havet. Fisk, olivolja, rosmarin och andra liknande produkter är för mig den bästa kosten och jag har alltid försökt att förbättra mig i det nyttiga och äkta medelhavsköket i kontakt med naturen.

Vidare så älskar jag  ett kök där mycket lite kastas bort, där nästan allt kan användas och återanvändas. Jag älskar att maximera resultaten med lite råvaror av respekt till ursprunget till det ”fattiga” medelhavsköket och dess rika utbud. Dessa och andra begrepp är sådant som jag försöker överföra till mina elever i mina matlagningskurser.

Att vara i köket gör mig avslappnad och att tillaga en måltid ser jag mer som en konst än ett arbete.

Jag njuter av en meny tillagad med hjärtat, passion och kärlek!